Högre skatt på ISK från 2018

Regeringen väntas i sitt budgetförslag för 2018 lägga fram ett förslag om höjd skatt för Investeringssparkonto (ISK). Det blir den andra skattehöjningen för denna typ av investeringsform sedan lanseringen 2012. Det är i sig en blygsam höjning regeringen föreslår, men förslaget skickar märkliga signaler från regeringen och kritiken har inte låtit vänta på sig.

Förslaget i korthet

Regeringens förslag innebär att skatten på ISK höjs med 0,25 procentenheter till 1,00% i tillägg till statslåneräntan. Enligt förslaget ska höjningen gälla från och med den första januari 2018.

En procentenhet av vadå, är en given fråga. Beräkningen av skatten för ISK är lite speciell. Den räknas nämligen ut i tre steg. I det första steget görs en beräkning av värdet av medlen på ISK-kontot (värdet den första dagen i varje kvartal delat med fyra tillsammans med eventuella nya insättningar). I det andra steget ska värdet multipliceras med statslåneräntan samt tillägget. Detta värde ligger sedan som underlag för beskattningen (kapitalskatt på 30%).

För 2017 är ISK-skatten 0,375%. För 2018 kommer den istället att vara 0,48%.

Högre avkastning för att ISK ska löna sig

När nu regeringen höjer skatten krävs en högre avkastning på behållningen på kontot för att ISK ska löna sig jämfört med en vanlig värdepappersdepå. Lite förenklat blir ISK för 2018 mer förmånligt än en värdepappersdepå om avkastningen överstiger 1,6%. Med 2017 års skatt ”räcker” det med en avkastning på 1,3% för att ISK ska vara det bästa valet.

Konstiga signaler

Sedan länge finns den lagstadgade principen om att kostnadsräntor är avdragsgilla till 30%. Det gäller såväl bolån som smslån och privatlån. Denna princip gör i praktiken att man får rabatt för att låna. För investeringar och sparande som ger avkastning gäller raka motsatsen. Den som gör en vinst ska betala 30% i kapitalvinstskatt på avkastningen.

Investeringssparkontot lanserades som ett alternativ till vanliga värdepappersdepåer. Idén var att öka intresset för att spara i fonder och aktier, detta bland annat genom att ta bort kravet att deklarera alla vinster och förluster. Kontot har blivit en succé, och idag är det inte många som väljer något annat alternativ för sina investeringar.

Att då från regeringens sida höja skatten en andra gång på bara två år är ett något märkligt drag. För det första är det principiellt något tveksamt, särskilt i ljuset av att genomsnittssvensken är högt belånad och borde spara mer. För det andra skapar höjningarna en tveksamhet kring hur regeringen ser på ISK i framtiden. Kommer höjningarna att komma varje år? Är ISK bara ett sätt att beskatta redan beskattade pengar ännu mer?

Tveksamma skäl från regeringens sida

I regeringens pressmeddelande ges två förklaringar till att förslaget om en skattehöjning har tagits fram. Den ena handlar om ekonomisk jämlikhet. Regeringen framför att majoriteten av dem som har investeringssparkonton har högre inkomster och större kapital. En högre beskattning ger då en större ekonomisk jämlikhet. Den andra handlar om ekonomisk jämställdhet. Här menar regeringen att män i regel både är mer flitiga användare av ISK och har större behållningar på sina konton. Höjd skatt får då positiva effekter för den ekonomiska jämställdheten.