Ränteavdrag

Ränteavdrag är en konstruktion som har funnits i Sverige mycket länge. Idén är att den som har lånekostnader ska kunna få skatteavdrag för kostnaderna. Idag gäller att alla som har betalat räntor för exempelvis bolån eller privatlån får ett avdrag med 30% för årets kostnader (21% för summor som överstiger 100 000 kr). Dessa regler har i princip sett likadana ut sedan skattereformen 1991. Tidigare har ränteavdraget i tider faktiskt varit så högt som 50%.


Vad är avdragsgillt?

För ett bolån kan du ha flera kostnader. Först och främst har du självklart kostnad för räntan. I tillägg ska du amortera och någon eller några avgifter i form av till exempel uppläggningsavgift kan tillkomma. Det är enbart räntan som är avdragsgill. Amorteringar är nämligen inte kostnader i egentlig mening och avgifter hör till kategorin administration.

Betalar du sammanlagt 100 000 kr för dina bolån ett år, varav 70 000 kr utgör amorteringar och 30 000 kr är ränta, är det alltså bara 30 000 kr som du kan få skatteavdrag för. Notera att det inte spelar någon roll vilken typ av bolånerelaterat lån det handlar om. Du får avdrag för den ränta du betalar för såväl bottenlån som topplån och blancolån.

I sammanhanget kan det vara bra att nämna något om ränteskillnadsersättning. Denna ersättning, som banken kan debitera i det fall du till exempel löser ett bundet lån i förtid, betraktas som en räntekostnad och är således avdragsgill.


Regler för uträkning

Huvudregeln för ränteavdrag är att debiterad skatt dras av med 30% av den totala summan av kostnadsräntorna.

Exempel: Du har betalat 30 000 kr i räntor. Det är 30% av detta belopp, det vill säga 9000 kr, som utgör själva ränteavdraget.

Det finns emellertid en tilläggsregel till huvudregeln. Den innebär att eventuella ränteintäkter eller motsvarande (till exempel utdelningar från aktier) ska räknas av kostnadsräntorna. Anledningen är att räntekostnader och -intäkter tillhör samma typ av inkomstslag, nämligen inkomst av kapital.

Exempel: Du har ett sparkonto som ger dig 3000 kr i ränta. Denna intäkt ska dras av från de 30 000 kr du har betalat i räntor.


Så här räknar du

Det kan vara smart med ett konkret exempel för att visa på ränteavdragets tillämpning i praktiken. I exemplet nedan utgår vi från att du har bolån på totalt tre miljoner och att räntan är 2%. Du har i tillägg aktier som ger dig utdelning på totalt 10 000 kr under inkomståret. Din inkomst under året var 350 000 kr och på den betalade du 33% i skatt.

1. Den totala räntekostnaden för året är (3 000 000 x 0,02) = 60 000 kr.
2. Nettot kostnader/intäkter ska minskas med aktieutdelningen (60 000 – 10 000) = 50 000 kr.
3. Din debiterade skatt är (350 000 x 0,33) = 115 500 kr.
4. Ränteavdraget är 30%, det vill säga (0,30 x 50 000) = 15 000 kr.
5. Slutlig skatt blir (115 500 – 15 000) = 100 500 kr.


Automatisk uträkning i deklarationen

Ovan finns en beskrivning av ränteavdragets grunder samt hur du själv kan göra uträkningar. Det kan vara en god idé att göra egna beräkningar när du är i stånd att köpa bostad eller ska lägga om befintliga bolån. Du behöver emellertid inte göra några krångliga uträkningar när det gäller ditt skatteunderlag i deklarationen. Skatteverket gör alla uträkningar och ser till att allt blir korrekt i ditt slutskattebesked. Det är bara om du upptäcker att en långivare har skickat in ett felaktigt årsbesked som du behöver agera.